Gärdsmyg heter Troglodytes troglodytes på latin. Det betyder boendes i håligheter. Gärdsmygens vetenskapliga artepitet kommer av grekiskans ”troglodytes” som ungefär betyder grottman, där ”trogle” betyder hål, och ”dyein” att krypa. Namnet refererar till artens förmåga att försvinna in i små håligheter när den födosöker eller vilar. En mycket liten fågel, 9-10.5 cm. Röd- eller kanelbrun på ovansidan och på undersidan brunvit med en mörk tvärvattring. Har en ganska lång och spetsig näbb som är nedåtkrökt. Gärdsmygen är en mycket liten brun tätting med kort hals, och vars mest karaktäristiska drag är dess kroppshållning med den korta stjärten som ofta hålls upprätt. Den är vanligt förekommande i södra Sverige och upp till Värmland. Gärdsmygen finns i löv- och barrskog, ofta där undervegetationen är tät, exempelvis i anslutning till nyupptagna hyggen. I en risbuske, rotvälta eller i en enbuske. En mycket ljudlig fågel trots sin storlek. Gärdsmygen sjunger både på sommaren och på vintern. Den har en kraftfull sång som både är lång och komplex och innehåller drillar och långa partier med metalliskt klingande toner. Locklätet består av en serie knäppningar, medan varningslätet är ett metalliskt klingande.
Fågelarter i grupp Lärkor-Järnsparvar
Berglärka | Korttålärka | Lagerlärka | Sånglärka | Tofslärka | Trädlärka | Backsvala | Hussvala | Ladusvala | Rostgumpsvala | Stensvala |Citronärla | Engelsk sädesärla | Forsärla | Fältpiplärka | Gulärla | Hedpiplärka | Masksädesärla | Mongolpiplärka | Skärpiplärka | Större piplärka | Svarthuvad gulärla | Sädesärla | Trädpiplärka | Ängspiplärka | Östlig gulärla | Gärdsmyg | Sidensvans | Strömstare | Järnsparv | Sibirisk järnsparv | Svartstrupig järnsparv