Idag är det riktigt gott och härligt väder. Efter att ha kört Anette till jobbet blir det en sväng till Torslandaviken. Där rastar 2 alfåglar i vinterdräkt som är ganska tacksamma att fotografera.
En av alfåglarna i Södskärsdammen, Torslandaviken
Skådning hemmavid
18 dec 2016
Hemma och skådar. Det blir en promenad till Stora Amundö. Vid Amundövik ser jag en fasan som letar efter något ätbart i komposthögen.
Fasan
Fortsätter sedan till Amundööarna. På vägen tillbaka ser jag en flock med sidensvans.
Det är mycket rönnbär i år. Ska det bli en kall vinter?
Årets första dag och det blir skådande i hemmaområdet. Trots en sen nyårsaftonskväll är jag uppe med solen. Nu gäller det att samla årsX.
I Skintebo, där jag bor, lyckas jag samla ihop 13 arter. Fortsätter sedan mot Skintebo hamn och ytterligare 7 arter läggs till årsartlistan.
Stora Amundö blir nästa stopp, och där påbörjar jag också årets Amundölista. Totalt ser jag 17 olika arter. Min årsartlista drygas ut med ytterligare 9 arter.
På vägen hem gör jag ett kort stopp vid fågelmatningen i Amundövik. Där ser jag dagens 3 sista nya årsarter. Där ses denna bergfink.
Bergfink vid fågelmatningen i Amundövik
Inget extraordinärt observeras idag. Totalt ser jag 32 olika arter. Det blir i alla fall 4 arter mer än förra året.
Det nya skådaråret har bara börjat!
Tallbit blir dagens art
4 januari
Julledigheten avslutar Anette och jag besöker föräldrar i Karlskoga och Borlänge.
I Borlänge blir det tid för skådning. En skogstur är aldrig fel på vintern och idag blir det ett besök vid Mossbodarna. Där hoppas jag få se gråspett idag, men en sovmorgon har nog sitt pris. Morgonens bild blir istället tofsmes.
Tofsmes vid fågelmatningen i Mossbodarna utanför Borlänge
Årets första glada art blir en hökuggla som håller till vid hygget precis där man kör in till Mossbodarna. Hökugglan vara relativt nära men ville aldrig riktigt komma i rätt höjd. Därav bilden mot den grå himlen.
En spanande hökuggla
Nästa stopp blir vid fågelmatningen där det om möjligt var än sämre ljus. I alla fall är ju tofsmesen en art jag gillar att fotografera.
Dagens höjdpunkt blev nog ändå de 15 tallbitar som höll till i anslutning till hygget mellan avfarten till Mossbodarna och fågelmatningen. Tyvärr höll de till högt uppe bland granarna så någon bild var ju inte att tänka på. Helt klart en skoj obs var det av denna vackra fågel. Senaste gången jag såg tallbit var nog när jag bodde i Karlskoga.
Sent på kvällen hör jag en berguv som sitter på värmeverkets torn vid Norra Backa, Borlänge.
Lite senare på kvällen hade berguven flyttat sig och hördes från vattentornet mitt inne i centrum.
Lite nya fågelbilder
5 januari
Ytterligare en sovmorgon så någon gråspett blev det inte idag heller. Prestationen i fotoväg slutar med två bilder på rödvitsvarta arter, domherre och större hackspett
Domherrehane…..… och större hackspett. Två rödvitsvarta fåglar.
samt två mesiga bilder på en talgoxe och talltita.
Talgoxe och…..talltita är dagens mesiga arter.
En sällsynt söt uggla vid Gunnetorps mosse
11 januari
En riktigt råkall morgon. Några minusgrader, en kraftig kylig ostlig vind och moln på himlen.
Morgonen börjar med besök vi Säveåns mynning. En smådopping blir besökets höjdpunkt.
Nästa stopp blir vid Gunnetorps mosse i Hisingsparken som förärats ett besök av en hökuggla. Detta är väl det första besöket av hökuggla på ungefär 30 år i Göteborg. Där står jag ett par timmar men riktigt aktiv blev den aldrig.
Hökuggla, Gunnetorps mosse
Under tiden som jag väntade på lite aktivitet från hökugglan sågs bland annat en sparvhök, en spillkråka och några gråsiskor samt mindre korsnäbbar.
Nytt besök vid Gunnetorps mosse
12 januari
Ytterligare ett besök vid Gunnetorps mosse. Idag är det fint väder ute och hopp finns om bättre bilder på hökugglan. Istället envisas den med att sitta högt upp i en grantopp hela tiden.
Så idag blev det inte några nya perspektiv, inte heller några flyktbilder som jag hoppas på.
Hökuggla, Gunnetorps mosse
Kallt och blåsigt
18 januari
Idag en blev det en liten sovmorgon. Börjar med att köra Anette till jobbet på Frölunda Torg.
Sedan fotsätter jag till Torslanda Golfbana. Där var det riktigt kallt med snålblåst.
Morgonen börjar jag vid kustremsan nära Mudderdammen där jag ser flera ejdrar födosöka.
Ejder, Torslandaviken
Sedan åker jag runt Torslandaviken och vandrar ut en sväng på golfbanan. Där ser jag både en havsörn och ett par starar. Lite längre in på golfbanan fanns också 5 stationära berglärkor sedan en tid tillbaka. Ganska snabbt får jag syn på dem födosökandes, men dagens kyla gjorde att jag inte riktigt fick till den rätta inspirationen i kombination med en kurrande mage. Det är ju inte någon speciellt lyckad kombination.
Berglärka vid golfbanan i anslutning till Torslandaviken.
Efter besöket vid Torslandaviken gör jag ett nytt besök vid Gunnetorps mosse. Hökugglan är fortfarande kvar och förhoppningsvis lite mindre med fågelskådare och fotografer. Hökugglan ville dock inte visa sig. Det får bli en annan gång. Ett gäng med sidensvansar gjorde mig i alla fall sällskap.
Sidensvans, Gunnetorps mosse
Skådardagen avslutas med en kungsfiskare
19 januari
Skådardagen börjar vid Killingsholmen. Ännu har ju inte isen lagt sig så det blir stora områden att spana av. I den absoluta närheten, precis utanför bryggorna, simmar en smådopping omkring. Efter en stunds skådning dyker även en gammal havsörn upp ute vid öarna och drar sig sedan ner mot Kullavik.
Havsörn utanför Killingsholmen
Efter mitt besök vid Killingsholmen fortsätter jag till Skintebo hamn. Där dyker ytterligare en havsörn upp. Denna gång en yngre fågel än den vid Killingsholmen.
Idag blir det också en liten skådarstund vid Arendalsudden. Där sågs det vinterhämplingar igår och det var bra länge sedan jag såg detta i Göteborg. Det var också några år sedan jag fotograferade denna art. Här hade de samlats ett 30-tal vinterhämplingar, men de var inte helt lätta att fotografera bland all vintervilande växtlighet. I mitt sökande efter goda positioner att fotografera vinterhämplingarna lyckades jag också skrämma upp en morkulla som övriga skådare lyckades missa.
En av vinterhämplingarna vid Arendalsudden
Efter avslutat besök vid Arendalsudden ser jag c:a 10 salskrakar i viken bort mot Torslandaviken. Salskraken är ju faktiskt något speciellt att se. Den är magisk på något sätt. Nästa stopp blir vid Mudderdammen där jag ser årets första varfågel. Besöket vid Torslandaviken avslutas sedan med ett stopp vid Syrhålakanalen. Skäggmesarna var på plats och några bilder blev det.
Skäggmeshane vid Syrhålakanalen
Dagen avslutas sedan med ett stopp vid Kungsbacka. Järnvägsbron söder om stationen är det som intresserar mig. Där brukar en kungsfiskare hålla till på vintern. Oftast är de mycket svåra att fotografera med idag hade jag tur och behövde bara vänta ett par minuter.
Precis som jag fått upp stativet och monterat kameran kommer kungsfiskare flygande och sätter sig på gallret på bron ut mot torget. Där sitter den lugnt och observerar vad som händer runt omkring.
Nu kommer en person gåendes, jag ställer in kameran mot kungsfiskarens favoritgren och kikar in i kameran. Sneglar lite åt vänster för att ha koll. Personen börjar gå över bron och kungsfiskaren flyger iväg. Plötsligt sitter hon där på sin favoritgren. Trycker av några bilder. 3 sekunder senare är det roliga slut.
Kungsfiskare inne i Kungsbacka centrum
Skådarsväng i Halland
25 januari
Idag blir det årets första skådarresa till Halland. Glommens Sten blir första stopp. Där ses bland annat ett tiotal sjöorrar. Även ejdrar och knipor flyger fram och tillbaka.
Kniphanar utanför Glommens sten
Ute är det ganska lite med fågel och jag fotsätter till Kagabäcksviken, Träslövsläge. Där är fortfarande den vitvingade truten kvar.
Vitvingade truten vid Kagabäcksviken
Hallandsbesöket avrundas med ett kort stopp vid Getterön där två havsörnar kunden ses på en åtel långt ute i reservatet.
Ett litet besök vid Tofta Kile
26 januari
Sovmorgon och sent iväg. Ute är det härligt ljus och det blåser inte så mycket. Anette och jag bestämmer oss för att åka till Tofta Kile. Längs vägen ser vi en tornfalk vid Bäckebol och en fjällvråk vid Ytterby.
Skäggmesarna är tacksamma att fotografera så här års. Väl på plats är det slut på det härliga ljuset men jag går ut ändå. Börjar med att vänta in skäggmesarna på vallen för att förhoppningsvis få bra fototillfällen.
Skäggmeshane vid Tofta Kile
Men vad är då mer irriterande än när det plötsligt blir massa folk som går på vallen och pratar med löst springande hundar. Det blir ju nästan så man tappar fokus.
Strandskatan och myrspoven gillar fortfarande Stora Amundö och jag bara väntar på att de ska fortsätta sin färd söderut. I viken mellan Amundöarna födosöker en kärrsnäppa. Det är nog min första obs i år av denna art på Stora Amundö. Fortsätter sedan min tur över strandängarna och idag får jag se en dvärgbeckasin. Det är min 2:a eller 3:e observation av dvärgbeckasin på Stora Amundö.
Besöket avslutas med att jag fotograferar en av de tio bläsänderna som simmar omkring i kanalen.
Bläsand vid Stora Amundö
Fortfarande känns det ovant att fotografera med Anettes kamera och det lilla telet.
Höstens första varfågel
12 oktober
Idag är det ett härligt höstväder ute. Vandrar runt på strandängen. En råka och flera mindre korsnäbbar flyger omkring. I buskagen sitter en varfågel och där jag går runt blir en enkelbeckasin uppskrämd. När det blir varmare ute blir rovfåglarna mer aktiva. Fyra fjällvråkar och en ormvråk i en skruv blir besökets höjdpunkt den korta stund jag var på Stora Amundö.
“Vanliga fåglar”
13 oktober
Blåmes vid Amundövik
Det är något man ofta tänker fotografera senare. När man kikar igenom de bilderna man har på hemsidan upptäcker man ofta att det också är de sämsta man har.
Det blir 2014 års projekt. Det finns betydligt fler bra bilder på ovanligare arter.
Större hackspett vid Amundövik
19 oktober
Större hackspett vid Amundövik
Lugnt på skådarfronten och idag blir det en kort tur fram och tillbaka till Stora Amundö.
Vid Amundövik ses denna större hackspett kura i ett träd.
Kortvarig glädje
26 oktober
Idag blir det en tur tillsammans med Magnus Lundström till Torslandaviken. Idag har jag fått tillbaka kameran efter reparation som jag betalt dyrt för. Nu var det ju tur att man hade försäkring men annars hade det kostat 8000 kr…….
Nu ser jag fram emot att fotografera, men när jag är väl på plats upptäcker jag att kamerahuset återigen lossnar från objektivet. Det gör det till och med ännu lättare än jag lämnade in det på reparation. Det är ju klart intressant med dagens certifierade verkstäder.
Det får bli skådning för hela slanten. Dagens glada obsar tycker jag är 2 steglitser vid Gamla Flygfältet och 6 skäggmesar i anslutning till Karholmsdammen.
Ur ett fotoperspektiv blev denna dag; upp som en sol och ner som en pannkaka. Dagens räddning var ändå dagens gemensamma skådning med Magnus Lundström.
Ytterligare ett försök att fotografera citronärlan vid Skällträ, Öxnevalla. Denna morgon var det riktigt kallt. I hopp om att få bra bilder satte jag på konvertern på kameran, men den kan vara lite svårt ibland tillsammans med 7D-kameran och 500 mm:s-objektivet (1,6 x 500 x 1,4). Det blir 1120 mm, typ 22 x förstoring och då vill det ju sig till att allt ska stämma.
Citronärla, Öxnevalla, Kungsbacka
En varm försommarmorgon. Kan det bli bättre?
3 juni
En försommarguldmorgon vid Skälltrå, Öxnevalla. Det är så varmt att man kan stå i t-shirt klockan fem på morgonen och njuta. Idag försökte jag ta bort konvertern men det var inte helt enkelt. Citronärla ville helt enkelt hålla sig ännu lite längre bort. Möjligtvis var det kanske tack vare att det blåste mindre.
Citronärla, Öxnevalla, Kungsbacka
Förmiddagen avslutar jag med ytterligare ett besök vid Tölö IP, Kungsbacka. Mindre flugsnapparen är mycket samarbetsvillig (utan mp3-spelare).
Mindre flugsnappare, Tölö IP, Kungsbacka
Efter någon timma åker jag hem och äter frukost. Vad kan egentligen vara bättre än färskt bröd?
Kaxigt!
5 juni
Nu är det länge sedan jag var vid Stora Amundön. Det hinner hända mycket under fyra veckor under slutat av maj/början juni månad. Det mest uppseendeväckande och intressanta var nog antalet kärrsångare. Det är i mitt tycke en” aggressiv fågel i sången”, kanske ska man kalla den kaxig.
Kärrsångare, Stora Amundö, söder Göteborg
Stopp vid Amundövik
19 juni
Alltid lika trevlig fågel att både se och höra. I en av trädgårdarna sitter denna rödstjärt!
Rödstjärt hane, Amundövik, Söder om Göteborg
Ny art! Dra med nageln i kammen.
19 juni
Larmet går. En dvärgsumphöna har hörts under förmiddagen vid Oset. Sent på eftermiddagen drar Magnus Lundström och jag norrut mot Örebro.
Dvärgsumphönan finns huvudsakligen i Asien och Östeuropa och detta tror jag är det 11:e fyndet i Sverige. Många skådare står framför Rosenbergsstugan, nästan som på en läktare. Efter en kvarts väntan får vi höra dvärgsumphönan. Lätet är inte speciellt starkt. Det består av en serie snabba ljudstötar som påminner om årthanens eller ätliga grodans, eller som jag tycker när man drar en nagel över en kam.
Vi lyssnar på dvärgsumphönan ungefär en kvart och går vidare bort mot Gamla tippen. Där hör vi det mesta man kan höra i nattsångarväg i Sverige en sådan här natt. Allt kryddas med en flodsångare och en busksångare som håller varsin konsert på vardera sidan om reningsverket.
Kvällen avslutas med en tur till Öbymaden, Kvismarn innan vi far tillbaka till Göteborg. Där får jag höra årets första vaktel.
Cykeltur i hemtrakterna
25 juni
Kort cykeltur i omgivningarna. Vid morgonbesöket vid Amundön sågs en brushane i praktdräkt födosöka längs stranden.
Därefter en kort cykeltur mot Haga Kile en bit söderut, och sedan vidare in mot Svindal. Där sågs bl.a denna kärrsångare.
Kärrsångare, Svindal, söder Göteborg
Därefter en kort sväng genom Billdals Park. En forsärla, 1 K-fågel, var ett glädjeämne. Uppenbarligen har de häckat på annan plats i Billdals Park i år, eller kanske en bit längre upp.
Kvällen avslutas med ett besök vid Amundön tillsammans med Anette som också var i fototagen.
Anette vid Stora Amundön
Vid strandkanten längs Hästhagen sågs denna småskrake komma flygandes.
Småskrake, Hästhagen, Stora Amundö
Korp & Kråka
26 juni
Nu ligger jag efter med uppdateringar på min hemsida, och fler bilder blir det att lägga ut från juni månad.
Denna morgon gick jag runt på Amundön. En korp & kråka blev dagens fångst.
Korp & Kråka vid Stora Amundön
Meteorit
27 juni
Sent på eftermiddagen åker Magnus Lundström och jag iväg på en minifjälltur. Mini på så sätt att vi åker till de närmaste fjällen i Dalarna-Härjedalen-Jämtland.
Färden planeras gå längs E20-RV 26-E45 med en omväg via Kvismaren, Örebro upp till Bleckåsen, Krokom, Jämtland där en träsksångaren sitter och sjunger.
En vassångare och en förmodad vitstjärning blåhake har väckt vårt intresse. På väg upp mot Örebro kommer ett larm in om en stäppvipa i Barkaby utanför Stockholm, och snabbt beslutar vi oss också för att ta vägen via Stockholm till Östersund.
Direkt när vi kommer fram till Värsta, Kvismarn får vi höra en vaktel, och snart en till och sedan ytterligare en. Totalt spelar tre stycken samtidigt.
Vi vandrar ner till maden. Efter en stund lyser himlen upp. Det är en meteorit, som har en nästan horisontell bana med en lång och bred svans mot en helt klar himmel. Helt klart spektakulärt och är över på kanske 4-5 sekunder. Det är ju verkligen vid sådana tillfällen man önskar man har med sig kameran om natten.
Nu vaknar myggorna. Nu har vi lite tur! Vassångaren drar igång, om än ganska långt bort. Det första delmålet är klart!
Den vitsjärniga blåhake vill inte ställa upp på någon konsert. Istället avslutar vi kvällen med ett stopp vid Nyängen, Kvismaren. Där har det rapporterats en mindre sumphöna några dagar tidigare.
Vi får i alla fall höra en småfläckig sumphöna och en vattenrall med egen dialekt.
Färden fortsätter nu mot Stockholm med höga förväntningar!
Två arter på en och samma dag
28 juni
Klockan 03.00 är vi framme vid Barkaby flygfältet utanför Stockholm. Tur att det är sommar och att det är ljust ute. Direkt när vi kommer fram får vi med annan skådares hjälp direkt syn på den. Tillsammans med ett 20-tal tofsvipor går den långt ute på flygfältet, så några bra bilder är inte lätt att få till på det avståndet.
Stäppvipan häckar i Eurasien i Ryssland och Kazakstan. Den är en sällsynt gäst i Västeuropa där den oftast uppträder tillsammans med tofsvipor. Detta var den 9:e observationen i Sverige.
Denna vipa är stor som en tofsvipa och påminner till formen om tofsvipa, men är något mindre i kroppen och har framförallt längre ben. I alla dräkter känns den igen på sina långa svarta ben, korta svarta näbb, kraftiga vita eller ljusa ögonbrynsstreck och vita stjärt med brett svart stjärtband. Dess trefärgade vingovansida (som påminner om tärnmåsens) med svarta handpennor, vita armpennor och gråbruna täckare och rygg är också karaktäristiskt.
Stäppvipa, Barkaby flygfält, Stockholm
Ungefär en timma senare fortsätter färden mot Filmsjön, Uppland. Där hade vi tänkt göra ett försök att lyssna på en mindre sumphöna vid fågeltornet även om det kanske var lite sent på natten eller tidigt på morgonen. Fågeltornet låg i alla fall så väl dolt att vi inte lyckades hitta det. Istället lägger vi oss och sover vid bilen innan färden fortsätter norröver.
Övernattningställe i Uppland.
Första målet på vår fjällresa var Bleckåsen, Krokom strax väster om Östersund. Där finns en träsksångare, på tillfälligt besök, som normalt häckar i östra Asien, d.v.s Sibirien, Mongoliet, Kamtjakta och Kina. Detta är det 12:e fyndet i landet och snart tio år sedan man kunde höre en sjungande fågel. Dessa har tidigare dykt upp i norra Norrland så det är ju ett riktigt gyllene tillfälle att får höra den.
Efter en kort väntan hörs plötsligt det ”ringande” ljudet. Dess monotona sång påminner om gräshoppsångarens insektsliknande läte men kan särskiljas genom sin något högre tonhöjd, snabbare tempo och de kortare stroferna. Istället för gräshoppsångarens 5-10 minuter långa strofer sjunger träsksångaren sällan strofer som är längre än en minut. Sången framförs främst i skymningen.
Träsksångaren håller sig oftast dold i tät vegetation och ses sällan, oftast bara när den sjunger. Blir den störd kryper den genom gräs och buskar för att komma undan istället för att flyga. Vi ser hur det rör sig i hundkexen och plötsligt sitter den där på en död kvist.
Träsksångare, Bleckåsen, Jämtland
Nu väntar en magnifik uppvisning och konsert av träsksångaren som senare flyttar upp i en gran. trasksangare_110628
…… sedan gör jag även några försök att få till några schyssta bilder.
Fotograferar träsksångare
Vi lämnar Bleckåsen strax efter klockan fem på eftermiddagen, och åker mot Åre där vi bestämt oss för att bo innan nästa dags besök i Vålådalen. Kvällen avslutas med ett besök på en pizzeria.
Inbiten pizzafantast?!
På kvällen spanar vi med tub över Åresjön, där vi bl.a ser två smålommar fiska.
Åresjön
Nu börjar Norrlandsarterna trilla in!
29 juni
Snabb frukost efter en god natts sömn. Dagens målarter vid Vålådalens naturreservat är lavskrika och hökuggla, som vi hört ska vara ”ganska lätta att fotografera”.
Vålådalens naturreservat, ”porten mot Jämtlandsfjällen”, ligger 600 meter över havet vid foten av Ottfjället, SO Åre. Gammelskogen i Vålåns vidsträckta dalgång bildar tillsammans med de omkringliggande fjällen Vålådalens naturreservat. Området är ungefär lika stort som Öland. De lägst belägna delarna ligger 500 meter över havet och de högsta topparna når drygt 1600 meter.
Vi påbörjar vår vandring mot Lunndörrsstugan. Vi börjar med att gå över denna lilla hängbro över Vålån.
Hänbron över Vålån
Och här ser man Vålån åt väster.
Vålån
Sedan fortsätter vandringen över ett antal myrar i ett underbart sommarväder.
En av många myrar ute på Vålådalens naturreservat.
Fokus låg på hökugglan som ses i betydligt större antal ett sådant här lämmelår. Vi gick och gick ut över myrarna men ingen hökuggla syntes till. Antingen gick vi inte tillräckligt långt eller så hade ungarna fått luft under vingarna.
Lavskrikan syntes i alla fall till. Skoj! Det var nog första gången på 25 år jag såg den, så det kändes ändå som ny art.
Lavskrika
Lavskrikan är känd för att vara mycket orädd, och söker sig ofta till människor i skogen för födosök.
Flykten är smidig och tystlåten, och den rör sig från träd till träd. Den är oftast tystlåtenså ofta är det en ren slump att man får syn på den. Det gäller som sagt att både ha ögon och öron på helspänn i skogen.
Efter 2,5 timmes promenad ut i naturreservatet vänder vi tillbaka utan att ha fått syn på någon hökuggla. En järpe får vi syn på när vi går tillbaka. Det blir besökets lilla överraskning. Det är inte så ofta man kan se den sitta stilla, men tillräckligt länge för att få njuta lite, men snabb som det är försvinner den. Där blev det ju faktiskt lite mer än vad man förväntade sig.
Vi hade ju som sagt var inte turen på vår sida med hökugglan. Vi chansade och åkte mot träsksångaren i Bleckom. På vägen dit hade det setts en hökugglefamilj tidigare under natten. Klockan var nu tolv på dagen och rejält varmt och blåsigt ute. Några hökugglor syntes inte till där heller. De satt nog i någon gran inne i skogen i väntan på bättre tider.
Nu var det fikapaus och båda var trötta. Vi funderade lite på om vi skulle ta en 8 timmars bilfärd till Stekenjokk för att bl.a se polyglottsångare eller köra som planerat mot Flatruet.
Valet var ju enkelt så färden börjar söderut mot Flatruet, som vi tidigare planerat. Avstånden är som sagt långa i Norrland och ofta är det grusvägar man hamnar på. Det tar sin lilla tid. Om det nu var rätt beslut återstår att se.
Längs vägen till Ljungdalen såg vi ett par renar. Den känns ju faktiskt lite udda, då man inte alls är van att se dessa på Västkusten. I övrigt ses 8 sjöorrar längs vägen och 15 dvärgmåsar vid Storsjödeltat, norr om Ljungdalen.
En av många renar längs vägen.
Sent på eftermiddagen är vi framme i Ljungdalen. Där hittar vi ett trevligt boende. Det är Pensionat Helags som varmt kan rekommenderas.
Storsjödalen tyckte vi var så trevligt att vi åkte tillbaka dit efter att ha fixat boendet, men något extra utöver dvärgmåsarna kunde vi inte se denna kväll.
Vi avslutar nu kvällen med ett litet besök vid Flatruet för att rekognosera inför morgondagens besök. Denna kväll var det flera jordugglor uppe och flög. En av dem var så ljus så man fick nästan fjällugglekänsla på denna. Vet inte om det hade med ljuset att göra eller om det helt enkelt är stora individvariationer.
Efter vår kvällstur åker vi tillbaka till pensionat Helags. Magnus går in och jag stannar kvar ute en stund. Plötsligt hör jag en vaktel slå fyra slag. Ringer Magnus vars telefon antingen är avstängd eller inte har någon täckning. Istället går jag upp till rummet och Magnus följer med. Tystnaden är nu total.
En god natts sömn tar nu åter vid.
Dagsbesök på Flatruet
30 juni
Vi vaknar runt halv sju. Magnus går ner och ute på fältet hörs inte ett knysst av vakteln. Jag går ner en stund senare och snabbt slår den ett slag. Hämtar Magnus och tystnaden är åter total.
Det hela är ju typiskt vaktel att skicka iväg ett par slag för att sedan tystna. Jag tror detta var 6:e fyndet i Härjedalen och det första sedan 2008. Nu är förväntan hög.
Nu är det Flatruet som gäller. Det är kanske mest känd för sin väg som är Sveriges högst belägna allmänna väg. Den vackra och bitvis smala grusvägen tar besökaren enkelt upp i trädlöst land.
Arter som fjällpipare, fjällabb, lappsparv, alfågel och blåhake har sina sydligaste häckningsplatser här. Även den smalnäbbade simsnäppan som är en utpräglad fjällfågel trivs i de små sjöarna på heden.
Men det är framför allt fjällens fåglar som är de mest intressanta. Efter en stunds promenad upptäcker vi en fjällabb. Först ligger den på en sten. Något senare ansluter ytterligare några och så börjar de jaga runt lite och ryttla i motvinden över heden i sin jakt på något ätbart. Det är främst smågnagare som står på matsedeln.
Fjällabb, Flatruet, Härjedalen
Fjällabben är som sagt en liten och slank labb med en storlek som en skrattmås. Den kan dock te sig större i flykten på grund av sina långa smala vingar. Fjällabbspar är kända för att återvända till samma revir för att häcka. Dock kan de hoppa över häckningen på grund av födobrist vilket medför att antalet häckande par varierar kraftigt från år till år.
Tystnaden på fjällheden är bedövande när det inte viner i vinden. Fåglarnas sång hörs på långt håll och är därför ibland svår att lokalisera. Oftast sitter de längre bort än man tror. Det gjorde det lite svårt att lokalisera lappsparvarna, men det gick till slut i alla fall.
Lappsparv, Flatruet, Härjedalen
I de låga videsnåren intill en kurvig fjällbäck sjunger en blåhake. Fjällens näktergal. Det ligger mycket i det.
Blåhake, Flatruet, Härjdedalen
Lagom som vi åker från Flatruet får vi syn på en bivråk som blev jagad av ett par fjällabbar. Det tycker jag verkligen var en lite udda observation.
Kvällen avslutas med en nattur i skogarna runt Ljungdalen. Leta björn och ugglor står högst på dagordningen. Björnen var lika vanlig som den tidigare varit vid våra försök, d.v.s vi såg ingen över huvud taget.
Ugglorna var desto mer samarbetsvilliga. Totalt blev det tre olika ugglearter. På ett ställe kunde vi både se en gammal hökuggla och en nyss utflugen unge.
Nytt år innebär att börja om med årsartslistan. Som vanligt börjar i området där jag bor. I år blir det extra tufft eftersom isen har lagt sig. Det innebär stort bortfall vad gäller änder m.m. På Stora Amundö var det rena isgatan efter gårdagens töväder och speciellt på sydsidan var det svårt att ta sig fram eftersom isen hade smält lite närmat stranden. Vid min lilla runda sågs i alla fall en fjällvråkshane komma förbi vid Havshuvudet.
Fjällvråk, Havshuvudet, Stora Amundö
Fortsätter sedan någon kilometer söderut mot Haga Kile utan att se något speciellt. Möter sedan Anette och vi tar ytterligare en runda bort mot Amundön. Där ser vi under eftermiddagen en varfågel sitta ute vid Strandängen för att sedan flyga iväg.
Varfågel, Stora Amundö
Dagen slutar med 25 årsarter, villket är 11 st mindre än förra året.
Skådarrunda i närområdet
2 januari
Magnus, Johanna, Martin och jag gör en liten skådarrunda. Vi börjar med att besöka en “frörestaurang” där många gulsparvar hade samlats. Tidigare dagar hade det där också observerats lappsparv, snösparv och sånglärka, men under den korta tid vi var såg vi inte någon av dessa arter. Morgonens lilla höjdpunkt blev blå kärrhökshanen som jagade över fälten. Tyvärr fick jag syn på den lite sent när den var på väg bortåt och då är det inte så lätt att få någon flyktbild.
Vidare till Eklanda där dvärgsparven fortfarande var kvar. Så nu är även den klar som årsart 2011. Även en jagande sparvhök var i närheten, som till och från oroade fåglarna vid matningen.
Dagen avslutas med ett besök vid Säveåns mynning. Lite med änder, men några brunänder och viggar kunde i alla fall ses. Ett försök gjordes också med att fotografera en smådopping som tyvärr mestadels höll till under några grenar som hängde över vattenkanten.
Smådopping, Säveåns mynning, Göteborg
Precis lagom som vi ska åka tillbaka flyger fyra sångsvanar in och landar vid mynningen.
Sångsvan, Säveåns mynning, Göteborg
Härlig vinterdag
7 januari
Ett plus, klarblå himmel och nästan vindstilla. Går ut vid 10-tiden och går ner mot havet. Vid Amundövik var det tämligen tomt vid fågelbordet. Fortsätter längs Säröbanan utan att se något speciellt på väg mot Askimsbadet. Två ormvråkar och två korpar är det enda som fångar mitt intresse vid Järkholmen. Askimsviken ligger helt istäckt. En normal vinter då vattnet är öppet brukar man här ha chans att se en hel del sjöfåglar här.
Vid Askimsbadet finns en liten liten öppning med öppet vatten till glädje för två sångsvanar. I övrigt ses en sävsparv hålla till inne i vassen och en tornfalk ses också som hastigast jaga omkring.
Tornfalk, Askimsviken
Fortsätter upp mot Välen. Där är det också ganska tomt med fågel, men en vattenrall blev i alla fall ny art för året.
Nya årsarter
10 januari
Mulet och någon plusgrad. Snön smälter och halt är det överallt.
I dag blir den en tur längs Gullbergsvass bort till Säveåns mynning. Tre årsarter idag och i år går det riktigt segt. Pilgrimsfalk, storskarv och skrattmås läggs till listan.
Pilgrimsfalk, Gasklockan, Göteborg
Kungsfiskare vid Nol
22 januari
Åker till Nol där en kungsfiskare övervintrar. Det är ungefär 15-20 personer där när jag kommer dit och kungsfiskaren har inte varit framme vid sina “pinnar” på en och en halv timma. Efter ytterligare två timmar flyger den halvvägs in i kanalen och sätter sig på ett vasstrå, men ändå för långt bort för att få en riktigt bra bild. Det får blir vad man kallar en dokumentationsbild.
Kungsfiskare, Nol, Västergötland
Väntar ytterligare en halvtimme och inget händer mer än att jag har blivit totalt stelfrusen och vänder hemåt.
Gröngöling på flykt
23 januari
Går runt vid Skintebo hamn. Längs cykelvägen mot Amundövik till sitter denna gröngöling. Ganska snart tar den till vingarna och flyr när en nötskrika tar över hans träd.
Gröngöling vid Amundövik, Göteborg
Tyvärr gör sig inte denna bild i större storlek, men en annan bild finns uppdaterad i galleriet.
Två nya bilder
28 januari
Kort sväng till Gullbergsvass och Säveåns mynning i ganska mulet väder. Göta Älv är i alla fall nästan isfri och kanske finns det chans att fotografera och se något. En knipa och en smådopping är några av de fåglar som jag bestämmer att uppdatera bildgalleriet med.
Knipa, Säveåns mynning, GöteborgSmådopping, Säveåns mynning, Göteborg
Tretåig hackspett och en ny fotoart
30 januari
Johanna, Magnus och jag gör en tur upp till Klippans naturreservat i Härryda. Det är ett riktigt vackert “urskogsområde” och hyser många hackspettsarter. Även denna vinter övervintrar tretåiga hackspetten där. Idag var den inte så lätt att fotografera och hon höll till högt upp i träden hela tiden. Det blev m.a.o vad jag kallar en dokumentationsbild.
Ett par timmar senare åker vi mot Mölndal. Första stopp blir vid Stensjön där jag fotograferar både sångsvan och sothöna. Det var ett tag sedan jag uppdaterade dessa bildsidor.
Dagens andra stora delmål var Grevdämmet i Mölndal. Först gick vi lite fel och ut på en Isstig i skogen med fara för livet. Det var mer eller mindre en tidsfråga innan man skulle ramla. Efter en stund vänder jag tillbaka och vi kommer underfund med att vi gick på fel sida. Väl framme på rätt sida hade ljuset börja försvinna, men några bilder blev det ändå på strömstaren. Vad gör man inte för en ny fotoart?
Nytt år. Traditionsenligt börjar jag med att promenera i området runt Skintebo. Börjar med att gå mot Billdals Park och därefter till Killingholmen. Där vänder jag för att sedan gå till Stora Amundön och åter hemåt.
Bland mer udda obsar kan nämnas ärtsångaren i Skintebo, en ängspiplärka vid Hästhagen på Stora Amundön och en överflygande trädlärka vid Skintebo hamn.
Ärtsångare
Ringand vid Säveåns mynning
2 januari
Sent under gårdagen precis lagom för att det var mörkt ute läste jag att en ringand dykt upp vid Säveåns mynning. Det var många år sedan jag såg denna fågel. Tror det var i slutet av 70-talet i Norrköping, då den var ny art för Sverige.
Tidigt ner och efter kort stund får jag syn på den och som är ganska lika viggen.
Ringand, Säveåns mynning, Göteborg
Under tiden jag står där flyger även en eller två kungsfiskare fram och tillbaka.
På översta räcket på Gasklockan sitter i vanlig ordning pilgrimsfalken.
Sjöröken stiger, isen lägger sig
3 januari
Idag är det nog sista chansen att få se sjöfåglar i det lilla öppna vattnet mellan Amundön och Killingholmen. I Hästhagen vid Stora Amundön ses en forsärla gå omkring i det frostiga gräset. Även ängspiplärkan är kvar och ett par rödvingetrastar gömmer sig effektivt i buskaget.
Från Killingholmen ses ett 10-tal salskrakar varav merparten hanar. Viken ligger stilla, sjöröken stiger och isen börjar snart lägga sig 🙁 . Avslutar vid Amundövik där jag ser en bergfink.
Bergfink, Amundövik
Årskryssa sjöfågel
4 januari
Ytterligare en dag som är isfri vid Amundön och jag tar chansen att årskryssa ytterligare sjöfåglar. Tre stackars ejdrar och en frusen skäggdopping gör sig nog klara för mindre kalla nejder. I Hästhagen ses en varfågel.
Varfågel, Stora Amundö
Snöskata, en vintertrast
7 januari
Vinter och kallt! Det är inte min tid. Snabb promenad till Haga Kile. En fasan och en fjällvråk blir dagens höjdpunkter. I övrigt ses en snöskata, eller rättare sagt björktrast.
Björktrast
Säveåns mynning
8 januari
Ringandshanen är fortfarande kvar tillsammans med alla viggarna vid Säveåns mynning. Under den korta tid jag är där flyger även en havsörn över och på håll ser jag en duvhökshona.
Havsörn, Säveåns mynning, Göteborg
Efter någon timma vandrar jag tillbaka till busstationen och plötsligt ser jag en kungsfiskare sitta på en tross. Det är bara det att man har inte speciellt lång tid på sig att fotografera i ett sånt läge.
Swich, säger det så är den borta innan kameran är inställd.
Kungsfiskare, Säveåns mynning
Fässberg
9 januari
Björn Dellming och jag påbörjar vår tur till Värmland. Snabbstopp vid Fässberg, Mölndal för att årskryssa. Tre arter in på listan; bläsgås, viktkindad gås och enkelbeckasin.
Örnkoll
10 januari
Björn Dellming och jag gör en tur till Värmland. Ut i ottan och det är minus 30 grader ute. Dagens stora projekt är att fotografera örnar vid en åtel i Värmland. Vi kommer till gömslet innan gryningen och gör snabbt i ordning kaminen i gömslet. Efter en stund blir det ganska behaglig värme därinne.
När morgonen gryr dyker den första kungsörnen upp, sedan fortsätter det hela dagen med både havs- och kungsörnar som avlöser varandra vid åteln. Totalt såg vi ungerfär 15 havsörnar och 3 kungsörnar.
Kungsörn
Nytt tomtX
12 januari
En dag hemma i Skintebo. Bara kallt ute. Två årskryss är noterbara, mindre korsnäbb, som också är tomtX, och kattuggla.
Fågel blå
13 januari
Kort dagsutflykt tillsammans med Magnus Lundström och Bertil Larsson till Osby i Skåne.
Där har det dykt upp en blåstjärt. En riktigt het art eftersom den ligger med på listan över årets 15 önskearter. Årets första kryss är klart och målet för 2010 är tio stycken.
På hemvägen stannade vi till vid Slätten, Falkenberg där en turturduva skulle hålla till, men där kammade vi noll.
Ett årskryss
14 januari
Ett par dubbeltrastar har tillfälligt rastat i Hästhagen, Stora Amundö. Det är annars en typisk vårfågel och är nog något sent ute på sin väg söderut.
Kallt, kallt ute
16 januari
Idag fanns bara lusten att gå ner till Skintebo hamn där isen nu lagt sig i viken. Ute på Grundsö satt en varfågel och vid avloppsröret i Skinteboviken uppehöll sig en enkelbeckasin, som nog har det tufft.
Enkelbeckasin, Skinteboviken
Fågel blå
17 januari
Återigen ett besök i Ebbarp, Osby. Denna gång tillsammans med Björn Dellming. Idag har vi bättre fototillfällen men kallt var det. Snabbt blev fingrarna frusna och tur var att det fanns mycket kaffe i packningen i väntan på att den skulle komma i rätt läge då den flög mellan en jordkällare, en transformatorstation och en trädgård på andra sidan vägen.
Några bilder blev det i alla fall på blåstjärtshonan.
Blåstjärt, Ebbarp, Osby
Göteborgsoperan
22 januari
Även idag är det bara kallt ute. Vid ”allen” vid Göteborgs Operahus ses denna rödvingetrast.
Rödvingetrast, Göteborgs Operan
Torslandaviken
25 januari
Magnus Lundström och jag gör en promenad denna kylslagna dag vid Torslandaviken. Ett riktigt intressant område, men man drar sig in i det längsta att åka dit då miljön är under all kritik. Ett industriområde och ett förvånansvärt brist på engagemang att göra något med detta område.
Denna kylslagna dag såg vi en vattenrall (BILD) som gömde sig i varmvattentunneln från ber och 5 st skäggmesar vid Syrhåladammen. Vid Syrhålakanalen såg som hastigast en kungsfiskare.
Skäggmes
Udda fågelbordsgäst
28 januari
Kort eftermiddagspromenad med Anette till Stora Amundö. Idag var det rena isgatan ute efter gårdagens mildväder.
I vanlig ordning stannade vi till vid fågelbordet vid Amundövik. Där gick en vattenrall (!) runt och käkade frön tillsammans med gulsparvar, bergfinkar och koltrastar. Efter en stund kom jag underfund med att den sedan oftast höll till i avloppsröret som gick under Säröbanan och snabbt gick upp och åt vid fågelbordet.
Vattenrall vid fågelbordet vid Amundövik
Vid norra delen av Stora Amundön rastade tillfälligt 8 snösparvar som sedan drog vidare norrut över Lilla Amundön.