Vilken dag!

Mitt i natten, strax efter två, kommer vi fram till Fiby urskog, strax utanför Uppsala, efter en tröttsam resa. Direkt när vi kommer framhör vi slagugglans dova rop från skogen. Första delprojektet är nu avklarat. Efter en dryg bilresa och ugglerop somnar vi nu gott i våra utrullade sovsäckar.
Tre timmar senare vaknar vi till fågelkören. Efter en synnerligen mager frukost ger vi oss ut på en vandring i skogen i hopp om att få se slaguggla, tretåig hackspett och järpe. Efter ett par timmars vandring är vi tillbaka utan att ha se några av våra målarter.
Nästa projekt blev Vendelsjön, strax söder om Tierp. En riktig trevlig fågelsjö. Gårdagens observationer av svart stork och ägretthäger gjorde oss lite nyfikna.
Vendelsjön, Uppland
Vendelsjön, Uppland
Ett par dvärgmåsar och en svarttärna blev besökets höjdpunkter.
Dvärgmås, Vendelsjön, Uppland
Dvärgmås, Vendelsjön, Uppland
Nästa lokal på tur är Hjälstaviken som också är en ny lokal för mig. En klart intressant lokal som egentligen har stor potential om man låter sjön få ”inkräkta” mer på jordbruksmarkerna.
I söder var det ett stort vassområde, där de ofta ses skäggmes. Idag var det mest tomt på fågel och vandringen på spången kan nog mest liknas med en promenad på ”Suckarnas gång”.
Södra Hjälstaviken, Uppland
Södra Hjälstaviken, Uppland
Vid fågeltornet längs västsidan fanns många fina observationsmöjligheter. En årthane och flera dvärgmåsar blev de mest intressanta observationerna.
Färden fortsätter nu mot projekt lappuggla. Vi kommer fram tidigt. Magnus tar en tur ut i skogen i hopp om att få se någon järpe medans jag står kvar vid inägan. Spanar runt och ser plötsligt något nytt ”brunt” ute på inägan. Eftersom jag inte hade något att göra tog jag upp kikaren. Ett par sekunder senare reser sig denna ”missen” upp.
Lo
Lo
Samtidigt känns det oerhört frusterande. Magnus är ute i skogen och telefonen är urladdad. Tjugo minuter senare kommer Magnus. Försöker gestikulera till Magnus och skriver i luften ”LO”, men han tror att det är lappugglan jag ser. Han kommer närmare och jag förstår att han inte förstått mig och ropar tyst ”Lo”. Sällan har jag sett Magnus så paff och nu blev det fart på honom.
Vi kunde nu se denna lohona i ytterligare nästan en timme, som om vartannat satt upp och jagade sork på fältet. Senare försvinner lon in i skogen igen.
Nu tar väntan åter vid och ingen lappuggla dyker upp. Vi börjar misströsta lite. Solen går ner och en liten stund snare dyker lappugglan upp från ingenstans och jagar runt på fälten. Tyvärr hade solen gått ner så några bra bilder blev det inte.
Lappuggla
Lappuggla

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.