Årets första nya art

Den 24:e mars upptäckts en kapsisk pipare utanför Björneborg i Finland. Dagen efter var den borta och vid lunchtid upptäcktes en kaspisk pipare på Mörkö, söder om Södertälje. Sannolikt var det samma fågel. Det var också ny art för Sverige och nu börjar det klia i fingrarna. Kaspiska pipare håller normalt till vid Kaspiska havet och österut mot Kina.

Hittills har året varit magert och man bara hoppas att den ska vara kvar några dagar till. På 3:e dagen blir det för mycket och på eftermiddagen åker jag till Mörkö. Ganska omgående får jag syn på denna vackra fågel, men den går länge långt ut på fälten, som är något större än en större strandpiapre. Efter någon timme började den röra på sig och plötsligt var den bara c:a 25 meter ifrån mig. Då var det bara att sätta igång att fotografera.

Kaspisk pipare på Mörkö
Kaspisk pipare på Mörkö

Efter någon timme är det dags att åka hem och jag har nu 40 mil framför mig hem till Göteborg.

En liten örn. En stor observation. En dvärgörn

Idag blir det en kryssexpedition som det inte har blivit många av i år. Vid Hjälstaviken, Uppland har en dvärgörn varit stationär sedan ett par dagar. Jag börjar med att besöka fågeltornet och ganska omgående får jag syn på dvärgörnen någonstans mellan Lilla o Stora Parnassen. Tog nog bilder och bytte till konverter men då var den borta. Det är ju typiskt!

Nu tar en lång väntan vid och det är ju nästan att man blir orolig. Har den försvunnit? Efter en stund förflyttar jag mig till västra vägen. På håll ses bruna kärrhökar och fiskgjusar som helt plötsligt känns spännande. Inget händer och jag flyttar mig till Stora Parnassen där alla skådare står och där dvärgörnen bäst observeras.

Väl framme kommer larmet igen och vid vägen där jag stod ses den perfekt. Istället får jag nöja mig med dessa bilder.

Dvärgörn, bortom Lilla Parnassen från Stora Parnassen, Hjälstaviken
Dvärgörn, bortom Lilla Parnassen från Stora Parnassen, Hjälstaviken
130715_dvargorn_8258_500
Dvärgörn, ytterligare en bit bort från Lilla Parnassen med en besvärande kraftledning fotograferad från Stora Parnassen, Hjälstaviken, Uppland

Påminde i storlek om ormvråk med typiska örnfingrar underifrån och som en glada på ovansidan. De så kallade positionsljusen var totalt obefintliga. Mina bilder är fotograferade på typ 700 meters håll.

Årets 2:a nya art är klar!

En kejsare på besök!

Flyinge Kungsgård är en herrgård med stuterianläggning, utanför Eslöv och är dagens första stopp för Anette och mig på vår Skåneresa. Där finns sedan många år tillbaka vit stork och under en liten stund såg vi 8 stycken. Det är därför vi fågelskådare åker dit.

År 1979 startade projekt Stork i Sverige med syftet att återfå en fritt häckande population av vit stork. Storkprojektets målsättning är att återetablera ett livskraftigt, naturligt häckande och flyttande bestånd av vit stork i Skåne.  Som första delmål har man att minst 150 frihäckande par ska finnas i Skåne. De fåglarna som föds upp i hägn fungerar också som lockfåglar på vilda, spontant besökande storkar varigenom en naturlig inblandning av vildfödda fåglar kan ske.

Vit stork, Flyinge Kungsgård, Eslöv

Mitt mål med denna Skåneresa var att få se den kejsarörn som upptäckts vid Sturups Flygplats, öster om Malmö. Kejsarörnen finns framförallt i östra Europa och bort mot Asien. I Spanien finns en lokal västlig ras.

Först besök i Börringsjöområdet och punkt 106 som inte ger någon utdelning. Nu kan vi ju inte stå där hela dagen. Det tror jag inte Anette uppskattar.

Vi åkte sedan åkte vidare mot Smygehuk och sedan österut längs kusten. Efter lite att vi fått i oss lite med mat under dagen blev det ett akutbesök på McDonalds i Ystad. Precis som jag börjar käka min McFeast kommer larmet. Kejsarörn vid Sturups Flygplats, och snabbt glufsar jag i mig McFeasten. I ganska hög fart åker vi tillbaka. I Sturupområdet gör jag ett första stopp vid infarten mot punkt 106 och efter en stund dyker kejsarörnen upp från Skurupshållet. Den kommer rakt mot mig för att sedan plötsligt vika av mot punkt 106. Sätter mig i bilen och tror att jag har koll på läget. Någonstans viker kejsarörnen av och när jag står och väntar på att få en bra bild så är det bara tomt på himlen.

Kejsarörn, avfarten till Punkt 106 vid E65

Efter dagens kryss kan man släppa på fågelskådningen.

Vi åker nu tillbaka till Ystad och fortsätter längs kusten mot Simrishamn i förhoppningen att hitta något boende och det är ju faktiskt inte så lätt alltid.

Vädret var fint ute och vi kände inte någon brådska. Sent på eftermiddagen gjorde vi några strandhugg längs vägen mellan Sandhammaren och Simrishamn.

Vi stannar till en liten stund vid Branteviks hamn. Där ses den alltid lika uppmärksamma drillsnäppan.

Drillsnäppa vid Branteviks hamn

På kvällen får vi äntligen tag på ett boende. Det blev hotell Continental i Ystad. Ett bra hotell, men vår uteblivna planering blev en dyr affär.

Tungt kryss avslutar dagen!

Nu är det många veckor sedan jag var vid Stora Amundö och skådade fågel. Många är också gångerna jag slarvar med att anteckna vad jag ser. Idag fick jag se 10 nya arter för året på Amundölistan varav en ny Sverigeart för året. Det var 2 gluttsnäppor som gick vid strandkanten nära Hästhagen.

Dagens andra delprojekt var Torslandaviken där en svarthalsad dopping setts igår. Av den syntes inte ett spår men svarthakedoppingarna var i alla fall kvar och de är faktiskt lika vackra att se på. Lite senare går jag upp på vallen till Mudderdammen för att spana av området efter något spännande. Ganska snart hör jag det flaxar till. Jag vet inte om det var jag eller jordugglan som blev mest överraskad. Tydligen satt den precis på andra sidan om vallen. Målmedvetet flög jordugglan bort och det ger ju inte några bilder.

På eftermiddagen kommer LARMET! En gråhuvad sparv har upptäckts vid Gislövs Stjärna, Simrishamn, Skåne.

Denna art hör normalt hemma i östra Asien. Fågeln är en ung hanne.

Detta är också den 500:e observerade arten i Sverige så det är faktiskt inget att tveka på. Magnus och jag kör snabbt ner. Sparven har under dagen varit oerhört svårsedd och vi hade tur som fick se den nästen på en gång i grenverket på en buske. Vid ytterligare ett par tillfällen hade vi ett par korta obsar, dels sittas en gång till i busken, dels snabbt flygandes från en buske till en annan direkt ner i gräset.

Vid 21-tiden mörknar det och nu har vi en dryg resa framför oss hem till Göteborg.

Ett skamkryss trillar in!

Ny tur till Hallandskusten. Idag är det inte läge för någon toktur. Vid Morups Tånge årskryssar jag både silvertärna och skogsduva. Därefter fikar vi.  Anettes smörgåsar är bara så goda och kaffet var riktigt hett. Precis som det ska vara efter man har varit ute en stund och är lite frusen.

Getterön blir dagens andra stopp. Idag hade jag tur. Precis som jag steg ur bilen kom ett larm om  amerikansk kricka, så det vara bara att förflytta sig från plattformen till Naturcentrat. Där ute i bassängen låg den amerikanske krickhanen. Det blev i och för sig en så där häftig upplevelse där den låg kanske 500 meter ut. En liten prick i ett 60x okular men dess karaktärer syntes tydligt.

Ett riktigt skamkryss trillar in!

Bruntrast. Årets första nya art!

Åker tillsammans med Gunilla Jarfelt till Bergkvara utanför Växjö. Idag känns resan lång. Kanske för att man känner att idag måste man se bruntrasten efter det förra misslyckade besöket utanför Stockholm i november.

Nu kändes det tryggt. Under tiden vi åkte ner kom flera larm. Ganska direkt när vi kommer fram får vi se bruntrasten, som f.ö är en annan fågel än den upp i Stockholm.

Glada kryssare vid Bergkvara, Växjö

Många glada kryssare möter vi och nu försöker jag fotografera bruntrasten. Det var dock inte riktigt något bra fotoläge där den hoppade omkring i gräset ett par hundra meter bort och då och då tittade upp bland alla tuvor.

Bruntrast, Bergkvara, Växjö

Antalet årsarter är nu 27!